Folk tar inte sorg på allvar förrän det är dom själva som råka ut för en. Jag begär inte att man hela tiden ska gå runt på tå och vara försiktigt för att någon kanske är sorgsen utan att man ska respektera att en djup sorg tar tid att bearbeta. Tips från mig är att gå in på psykologiguiden.se och läsa på lite om sorg.
Tycker att det som står där är väligt bra och jag kan indentifiera mig på näst intill alla aspekter som dom nämner angående sorgarbete och hur man kan hantera en sorg. Jag tycker att alla ska ska läsa på lite om sorg just för att man ska vara förberädd ifall olyckan är framme, gud vad jag är pesemistisk!
En sak som jag dock inte kan hålla med om alla gånger och det är: "Ha inga krav på att vara som vanligt utan tillåt dig att vara mer nedtonad om det är vad som känns rätt för dig, andra kommer att förstå." För det är inte alla som förstår, tragiskt nog. Jag vet att jag fick skäll för att jag var apatisk i lite mer än en veckas tid och jag har mött mäniskor som inte alls förstår sig på eller ens bryr sig om att visa hänsyn till någon som går igenom ett sorgarbete.
Jag kan ge ett till tips som fungerade väldigt bra för mig, även om folk tycker att det låter löjligt, och det är att gå till en psykolog när man bearbetar en svår sorg för där kan man få hjälp att sätta ord på, förstå och bearbeta sorgen så att man inte bara puttar undan den. Jag puttade undan reaktionsfasen för att folk i min närhet inte viste hur dom kunde ge mig den tiden jag behövde för att må dåligt.
Nej nu avslutar jag här med en länk till psykologiguiden för att det här inlägget inte ska bli för långt att läsa som alla mina andra tycks bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar