Att söka jobb

Något som är riktigt jobbigt är att söka jobb och det är jobbigt av två anledningar:

1. De tar tid
2. Man får nästan aldrig något svar på de annonserna man söker på

Det är så sjukt svårt att få jobb i dagens samhälle om man inte har akademisk bakgrund, inte för att det är super lätt då heller.. men man får inte vara kräsen om man vill få napp :)
    Jag söker bara jobb som låter roliga men begränsar mig inte till en sak när jag söker utan de enda som jag går efter det är vart jobben ligger.. gärna nära så att man slipper åka motorväg.. Men som sagt så det enda som riktigt spelar roll är att det låter som ett roligt jobb.
    Jag tycker att när man har pratat med människor om jobb som dom söker och så vidare så söker dom jobb innom endast en kategori och sedan klagar dom på att dom inte har ett jobb.. Sök något som inte är dröm jobbet? Sök något som kanske inte är så jätte skoj bara så att du har en inkomst? Jag vet inte men om man "råkar" nämna för dem som intervjuvar en att man har minsan flera intervjuver att gå på och att man är eftertraktad så blir man genast mer intressant.. tror jag.
    ojoj, rörigt värre som mina inlägg har varit på senaste tiden men jaja så kan det vara... Nu ska jag snart åka hem och söka lite mera jobb tror jag,

På dåligt humör

Mitt humör ligger nedgrävt under en sten någonstans och jag känner att jag egentligen skulle behöva slå sönder något/någon men jag låter bli för jag är en snäll människa(eller något åt de hållet). Jag orkar inte gå in på varför jag e på dåligt humör för de är så löjligt att jag skäms men å andra sidan så har jag rätt att bli sur över småsaker, alla har bättre/sämre dagar och detta råkar vara en av mina sämre..
    För att prata om något roligare: Jag tittade klart på Avatar, the last air bender, igår.. Den va braaaaaa och jag är aningens sur över att det inte finns mer att titta på meeen nästa säsong av Avatar, legend of Korra, borde komma ut i sommar för dom avslutade den verkligen med en riktig cliffhanger. Jag började knasigt med att se Korra avsnitten först så jag måste nog förfriska minnet lite och se om den serien om jag lyckas hitta den någonstans...

Jaja, nu åter till jobbet..

Att vänta på hästbajs

Låter kanske jätte knäppt men det behövs när man ska göra Träkprov vilket jag fick göra på Freyja igår, första gången för min del och i början undrade jag hur länge jag skulle behöva vänta eftersom att hon går på lösdrift såtar det aningens längre tid än om hästen står på box.. Orkar inte förklara mer nu men ni hästmänniskor förstår vad jag menar..
    Dock så vet jag att Freyja blir nervös av att gå in och bindas upp i stallet/en box(hästar bajsar när dom e nervösa för er som inte vet) så det gick ganska så fort för våran del där. Roligt att Björnen och Sofie följde med! tyckte också att det var jätte skoj att Björn var lite små skraj för lilla Freyja :) Freyja är ca 138mkh(tror jag) och Björn är runt 191 så jaa, lite roligt var det :) Han ska minsan tvingas ut till stallet flera gånger och jag har planer på att dra med mig Sofie till stallet några gånger också för det är så skoj med sälkap :D

Valp i huset

Snart så kommer mammas och lillebrors valp hem, på fredag ska dom åka och hämta den så det blir spännande eftersom att jag inte har träffat den här söta lilla hunden. Jag är inte överförtjust i den här rasen men alla valpar är ju söta så..
    Det är roligt det här med "Alla valpar är söta" för de stämmer och mamma har alltid sagt det till mig när jag har visat henne bilder på valpar i tappra försök om att övertala henne att jag ska få skaffa hund(det har aldrig fungerat dock), nu kan jag använda samma mynt emot henne vilket jag har märkt inte alltid uppskattas.
    Nej men jag har snott en bild från hennes blogg på hennes valp, tänkte att det skulle vara skoj att de valpen som jag har nämnt ett antal gånger här på bloggen :)

Söting :) Får hoppas bara att hon behåller sin söthet även när hon e vuxen...

Vila i frid

Så.. Det var begravning idag och sakta så börjar det sjukna in att jag aldrig mer kommer att få träffa den snälla människa som Ninni var.. Så omtänksam och alltid glad, det låter klyschigt men det känns verkligen som att världen just förlorade en av sina starkast lysande stjärnor..
    Begravningen var riktigt vacker och trotts att det blåste massor och var molnigt så sken solen in i kyrkan under vissa tillfällen.. Det var så otroligt fint och jobbigt att se, det kändes lite som att moder jord ville göra denna dystra tillvaro aningens ljusare..
    Det är så svårt att skriva det här för tårarna slutar inte rinna och jag önskar att min syster var här så att jag hade någon att krama och gråta med men nej, jag sitter här ensam i min stuga, jag klarar inte av att sitta inne med de andra då det känns som att jag bara stör dom med mina tårar. Jag vill inte vara ensam men för tillfället känns allt ganska mörkt..
    Att få komma ut hit till ön var riktigt skönt och det var skoj att träffa alla här nere även om jag jag önskar att vi hade träffats under andra omständigheter..

Det är ett riktigt skamligt inlägg men jag kan inte riktigt formulera mig just nu och jag har inte den blekaste aning om hur jag ska kunna få fram vad jag känner..

Tar mer kameran

Jag vet inte om folk tycker att det är för okänsligt men jag TROR att jag vill fota begravningen på fredag.. Känns konstigt att föreviga något som en näras bortgång men samtidigt är det ju något permanent, kommer förmodligen inte ens att orka ta i kameran även om jag vill det.. Iaf, den får följa med ifall jag orkar/kan/vill förviga de jobbiga..
    Meningen med detta är inte att fånga bilder på glada människor utan jag vill ha bild på svagheter som människor sällan visar och/eller tar fram när andra är i närheten.. Vet inte hur jag ska formulera mig och allt blir knas, tror jag sa sova nu så kan jag packa imorgon innan vi åker.. Inte för att det skulle ta mig lång tid att slänga ner allt jag ska ha nu men jag är trött..

Måste även säga tack Camilla för att du kom ut och kidnappade mig och fick mig på bra humör, var riktigt välbehövt.. Gud vad jag saknar SFG och 09B... Det är otroligt att jag minst en gång varje vecka fortfarande tänker på klassen och hur sorgligt det är att jag inte får träffa alla jobbiga och underbara människor som gick i den klassen... Är det bara jag som har problem med detta?
    Det känns som att jag väntar på att drömmen jag har levt i sedan skol avslutningen snart ska sluta och att jag då får gå med mina klasskompisar dagarna i enda igen. Saknar ettan och tvåan mest då inte hotet om ett slut på den roliga tiden inte var nära.. Det är verkligen knas hur mycket man kan längta till att skolan ska sluta så att man får börja sitt liv men när man väl står där vill man inget mer än att återvända till den tryggheten som fanns. Jag hade verkligen den bästa klassen, helt sjukt..
    Nej, nu ska jag slänga ner kläder och sedan sova så att jag orkar upp imorgon och att jag faktiskt orkar vara trevlig mot min familj.. jag älskar min familj men det är ju så himla svårt att vara trevlig när man är trött...

Vara kvar på SATS?

Jag gillar SATS, i do men jag känner ingen riktig motivation till att träna när jag vet att det kommer vara massa folk på gymmet. Det är säkert fullt över allt annars också men jag vet inte, får kanske byta tider på jobbet så att jag kan träna precis innan stängning då det är få människor där. Jag skulle även vilja ha någon att träna med och det är få personer av de jag känner som vill lägga alla de pengarna som SATS kostar på ett gymkort, ett billigare gymkort skulle göra det lättare att hitta folk å träna med I think.
    Ikväll hade jag faktiskt tänkt försöka dra mig till gymmet om jag inte är dödligt trött, jag gick upp runt 5 så det finns en risk att jag inte orkar träna ikväll. Om det nu blir så att jag inte tränar så får jag försöka dra med mig mor min ut på en promenad eller något, hon behöver ju "komma igång" med att gå ut och gå nu när hon och lillebror snart får hem sin valp.
    Valpen heter för övrigt Tassa, är en Labradoodle och som alla varlpar är hon jätte gullig. Nej, man kanske ska ta och vandra bort till Mat på jobbet kylen och se om det finns något gott, är ruggigt sockersugen just nu ;)

Förvirrande

Jag vet knappt vad som händer, jag vet att jag går till jobbet, att jag jobbar och att jag åker hem men vad händer sedan.. Jag kan inte längre skilja på drömmar och verklighet; hade en hemsk dröm att en av mina bästa kompisars super snälla mormor gick bort och lyckades förvirra det till verklighet, kändes hemskt att fråga om det var en dröm eller verkligheten..
    Kämpar på för att hålla mig flytande nu, det händer för mycket. Får försöka fokusera på en sak åt gången, jag jobbar på det.....

"Fortsätt simma, fortsätt simma..." eller hur är det Doris säger? Nu vill jag ha mina disney filmer, vill gömma mig bland de trygga barndomsminnena som jag har...

edit: hur gör man för att få allt på rätsida igen?

Råttis

Nu e det så här att pojkvännen har köpt de sötaste och roligaste små gerbilerna som finns. Dom heter Bubblan(vit) och Kurran(lilac), helt galna och jätte roliga att leka med/titta på. Än så länge är dom ganska så jätte små(6/7veckor) och dom kommer väl alltid vara små men ja, söta som socker är dom i alla fall.
    Min favorit av de två är Bubblan som är den blygare av dom men det pendlar från dag till dag(eller från timma till timma), ena dagen så är Bubblisen sötast och andra dagen så är Kurrisen sötast. Det känns även som att vi har blivit stammisar på Zoo.se i bromma(där vi köpte djuren) och jag kan faktiskt rekommendera dem om man ska ha gerbiler.
    Om vi ska jämföra Zoo.se med XLZoo så var dom som jobbade på Zoo.se noga med att påpeka att allt i buren som går att tugga sönder kommer att tuggas sönder så att en bur i plast ver då ingen bra idé(skulle behöva köpa en ny om några veckor) medans XLZoo tyckte att en sådan bur skulle bli jätte bra. En bur är inte jätte billig så det är bara en sak som får mig att vilja gå till Zoo.se ist, i alla fall när det gäller gerbiler och sedan har som ju så otroligt mycket grejer.

Det är så roligt med gnagare, och sådana här behöver ju någon förändring i buren varje dag för att trivas så bra som möjligt så det kommer att bli super skoj å se dessa växa upp.

Händelserika tillvaro

Allt är inte positivt dock.. Fredagen den 26/4 ska jag till Gotland för att säga farväl till Farfars syster Ninni som gick bort 11/4, det tar emot otroligt att skriva detta och jag klarar knappt av att skriva detta utan att tårarna strömmar ner för kinderna men det går med lite fokus och viljestyrka. Jag måste hitta något att ha på mig, jag ärger inget som jag känner att jag kan bära på en begravning.
    Sedan så har det hänt massor med roligheter också men allt färgas om till en grå tom under den dystra skuggan som kastas av Ninnis bortgång.

Jag har börjat spekullera på vad som ska göras i höst om jag inte får anställning någon stans, och det lutar mot att jag kommer att försöka få igång fotograferingen lite mera. Tror att det kan vara roligt och då får jag ju alltid något att göra.

Mitt stackars huvud

Det känns som att mitt huvud kommer å sprängas, det gör så ont och ingen av de smärt stillande hjälper. Tror att det är vädret, när de skiftar mycket så brukar jag få ont i huvudet..
Nej, nu ska jag försöka klara av resterande timmarna av arbetsdagen och sedan är det till SATS och Yoga som var tanken, får dock se hur det blir för jag vet inte om jag vill träna när jag har huvudvärk/migrän.. Jaja, thats about it.. Nu ska jag fortsätta jobba... och försöka träffa rätt tangenter..

Finast i världen

Mwihi, jag rider världens finaste Freyja. Mys hästen märkte att jag inte var på topp igår och lekte "Följa John" med mig igår. Jag hade lite slött ställt henne lös vid bommen i tron om att hon skulle stanna där (det låg ju hö på marken!) men icke, hon stod vid dörren till sadelkammaren och väntade på mig när jag kom ut.
    Som vanligt så blev det ingen seriös ridning utan bara på med hjälmen och ut i skogen barbacka men bara grimma, tur att man har en snäll häst.
    Hon ville inte heller låta mig gå ut ur hagen utan skulle så och pussas och mysa i ansiktet(kände mig jätte fräsch efter att ha blivit pussad på av en lerig mule). Hon brukar inte vara så närgången men det är lite skoj när hon blir så mysig, dock väntar jag mig att skruttan inte alls kommer vara lika mysig idag utan lite mer som vanligt och inte alls uppmärksam på mig ;)

Nu är för övrigt min telelur på lagning så det är lite svårt att nå mig och jag har lite svårt att nå folk(jätte jobbigt) men jag bör få tillbaka den ikväll eller något :)

Livet är inte rättvist

Fick tidigare idag reda på att en släkting till mig gick bort i natt, vet inte hur jag ska hantera det här..
    Först så grät jag och nu förnekar jag att det har hänt, det känns så overkligt och hon har spelat en viktigt roll i min barndom. Jag gissar på att jag kommer att begrava detta i mig och när jag kommer till gotland nästa gång kommer jag att vara förkrossad, inget kommer att vara som det ska. Nej, jag får ta mig i kragen och åka till farfar och beklaga bortgången av hans älskade syster. Vad mer kan man göra än att ställa upp för de som har det jobbigare än sig själv?
    Det är inte rättvist att jag inte fick säga hejdå, det är inte rättvist att en så snäll och glad människa är borta. Nej, nu börjar tårarna rulla igen så jag avslutar här och beger mig till älskade Freyja för lite tröst och mystur i skogen..

Det här med vänner

Jag hade något att säga om det hela och det var något om hur bra vänner jag har, vi kan vara ifrån varandra i månader och fortfarande ha jätte roligt när vi träffas utan att det känns konstigt eller obekvämt..
    Bra vänner helt enkelt, och en till sak är att dom är ärliga och säger som det är till mig och inte backar när jag frågar vad jag kan göra för att förbättra situationen och vår vänskap. Jag måste ta mig tid till att träffa mina vänner oftare känner jag..

De här två bilderna tåls att upprepas enligt mig :)

På tal om vänner så har jag jätte fina kollegor här på jobbet, det är lite tråkigt att behöva lämna dom snart.

och det går ner

Motivationen till i stort allt är borta och det är löjligt jobbigt. Att inte veta vad jag ska göra i höst är ett stort stressmoment men mest av allt tror jag att jag stressas av att jag inte kan flytta hemmifrån utan en fast anställning. Jag mår verkligen inte bra av att bo hemma men det finns inte så mycket man kan göra när man är arbetslös... "Annars kan man ju alltid hora ihop pengar"(ett intärnt skämt från teatern) låter som en toppen idé, eller?
    Jag avskyr mina humörsvängningar för jag va på ganska så bra humör tidigare idag men så kom jeg hem, prakerade bilen och insåg att jag inte vill något annat än att flytta här ifrån. Jag är glad för mammas och pappas skull att dom har hittat ett hus som dom trivs i men det här är inget för mig, jag är glad över att min söta lillebror ska få en hund men jag vill ha en egen som inte övriga familjen förstör. Jag är trött på att tvingas in i ett litet rum som blir kvavt och äckligt efter 10 minuter med stängd dör, jag är trött på att bli behandlad som om jag vore 12.
     Jag vill kunna komma hem och känna att jag e hemma. Jag vill inte känna det som att jag är hemma hos någon annan och att jag borde ta så liten platts som möjligt för att inte vara ivägen, det är inget liv för mig..
    Missförstå mig rätt jag älskar min familj men jag klarar inte längre av att ha det såhär. Jag känner mig som en 16åring som bara klagar på min tillvaro och jag vet att det finns folk som har det mycket värre än vad jag har det men för mig är det här jobbigt, och den här bloggen handlar om mig så.
    En till jobbig sak är att jag funderar på om jag ska plugga i höst men då lär jag absolut INTE ha råd att flytta hemmifrån och då kommer jag inte ens kunna använda min bil så mkt som jag gör nu vilet inte kommer att kännas bra alls.. Någon som har ett tips på hur man orkar?

Jag kan avsluta det här inlägget enkelt med: Jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte... Men jag antar att jag får stå ut ett tag till........

Frivillig bortrövning

Igår så blev jag frivilligt bortrövad av Tess och Sophia, vi skulle våldgästa Totte och det hela var så sjukt trevligt! Jag har verkligen saknat min gamla klasskompisar så mycket, saknar min klass och önskar att jag kunde träffa dom alla på samma sätt som när vi gick i skolan. En extra skoldag då man tvingas att sitta i klassrummet och umgås skulle inte vara helt fel eller kanske en Kultur och idéhistoria lektion med våran fantastiska lärare Annette skulle inte heller vara helt fel.
    Vi(Totte) tog lite bilder och nu väntas det med spänning för att se om någon blev bra, bilderna på Tess blev helt magiska men hon är å andra sidan väldigt fotogenisk så är säker på att jag blir mindre bra.. Nej det här med bilder är det lite tunt om igen, får ta mig i kragen och fota mera för det är ju ruggigt roligt när man väl har kommit igång :)

Clothes

Jag vill och behöver en ny garderob. Jag blir så otroligt omotiverad och oinspirerad av de kläderna jag har i min garderob för tillfället, det stora problemet med att behöva byta garderob är att jag inte hittar något som jag vill ha.. Antar att jag får åka utomlands eller något och se om det finns ett roligare utbud där?
    Saknar tiden då man gick i skolan, allt var så mycket lättare då, men samtidigt vill jag aldrig igen tillbaka till den tiden för det var så psykiskt påfrestande. Vem vet, jag kanske sätter mig i skolbänken igen till hösten, jag har ännu inte bestämt mig helt för hur jag ska göra.

Tillbaka på jobbet

Febern är helt borta men jag har lyckats dra på mig en förkylning oturligt nog och kroppen känns löjligt svag. Jag blir trött för inget alls, kan inte komma ihåg att det är såhär det brukar kännas efter att man har haft feber..
    Roligt dock att de första man får höra när man kommer tillbaka till jobbet efter å han varit sjuk är att få höra att mitt vikariat slutar som planerat, att man efter maj bara är timanställd och efter sommaren är arbetslös. En liten tröst är dock att min Team Leader sa att han ville ha kvar mig, jag gör ju en del runt om som inte syns på statistiken tyvärr..
    Tråkigt för jag gillar verkligen mitt jobb men men nu får jag ju en riktig spark i röven att slänga mig ut i världen och hitta något nytt och spännande att göra.

Urgh vad trött jag blev, har inte gjort något som i normala fall är ansträngande men nu är jag helt slut av att bara sitta här och titta på datorskärmen. Får ta och pallra mig bort till "Mat på jobbet" och köpa en redbull eller något..

April april

Min kropp gav mig världens aprilsämt: över 40graders feber.. Det va roligt..