jag måste börja ta ansvar för mitt eget liv.
Kan inte längre göra något bara för att det är roligt.
Alla roliga och underbara kvällar och dagar vi varit ute i skogen och lekt.
När vi galoppat i full fart i skogen eller sprungit fint på ridbanan..
Det är över nu.
Freyja <3
Det känns hämskt att överge henne när hon är skadad, och dessutom på bettringsvägen. När man varit orolig över hur de ska gå för henne.
Men det går inte längre.
Jag offrar mer än gärna mina kvällar och hälger för henne men jag kan inte tvinga andra att göra det och så länge jag inte har körkort själv så går det inte.
Jag får dåligt samvete av att behöva lita på andra att dom kan skjutsa mig ut och hämta mig.
Jag får dåligt samvete över att lämna dig nu när du är skadad.
Men det går inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar